Och vilka är vi då?

Hej! Vi förstår att ni undrar vilka "vi" är.
Jag heter Maurice. Även kallad Kung Maurice Den Välvillige. Även kallad Lilleman (hrmpf). Jag är en vit katt med röd hooded jacka (eventuellt är jag en röd katt med vita brallor), bedårande ränder mellan öronen och bärnstensfärgade ögon, som lillie säger kan smälta polarisen och hon säger också att jag är snällast, bäst, vackrast, stiligast, charmigast, trevligast, smartast, coolast, gulligast, värdigast och den mest hjälpsamma kisse som finns. "Jag vet" säger jag då. Och tillägger "och den bäste rörmokaren, pyskologen, dörröppnaren, datahackern, kompisen, uhmmm... och en himla massa saker till". Dessutom är jag ödmjuk. 

Mina favoritintressen är rörmokeri, kolla på film, leka med mina tussar och bjällror, hjälpa till i allmänhet och kolla vad lillie gör på datorn, som jag låter henne låna ibland. Och jag är mästerficktjuv: jag snor pengar och småprylar ur fickor. Ibland fastnar jag i en ficka - det är lite pinsamt...

Först hade jag en Drottning Malin, som lärde mig nästan allt jag kan.
Hon var liten, grå och tjock. Och väldigt vacker. Hon lärde mig sortera post bl a. Och tugga sladdetti. När hon gick över regnbågsbron 2009 var lillie och jag väldigt olyckliga. Det var dessutom ett alldeles för stort ansvar för en misse att ta hand om en människa (även om missen var en supermisse *ler ödmjukt). Så lillie åkte till katthemmet och frågade om någon ville adoptera henne. Den som ville det mest var den svartvita skönheten, som skulle bli min stora kärlek: Kajsa. Det var kärlek från första ögonkastet från min sida - hon får alltid som hon vill. Nästan. Hon får INTE ligga på lillies vänstra sida. Och inte leka med mina bjällror.

Jag är född 1 mars 2007, min favoritmat är Friskies - denna svårfångade delikatess, som lillie bara ibland lyckas fälla. För det mesta fäller hon olika sorters RC eller Iams. Jag avskyr Whiskas och Hills. (Orijens var inte särskilt gott, det heller. Blääh. Annars äter jag alla torrisar.) Jag gillar egentligen inte mjukmat - om det inte är tonfisk eller/och kokt torsk förstås, men jag tycker om sås och gelé och jag fattar inte varför de skall envisas med att peta ner matbitar i alldeles utomordentlig sås och gelé. De tar bara upp en massa plats som kunde fyllts med MER sås och gelé... Jag förstår inte heller riktigt vitsen med kattmynta (är alltså helt drogfri och kan väl anses som renlevnadskisse *tvättar en oklanderligt ren tass) och jag HATAR att bli upplyft. Jag vill sitta BREDVID och bli gosad med. Framför allt vill jag få magen kliad och tassarna masserade. Men också få bli kliad på nosen. Ofta.

Annars... Tja, jag är väl att räknas till den starka, tystlåtna (jäkligt stiliga) sortens man. Jag är dock inte någon machofjant, utan jag bejakar även min känsliga sida, gillar nipper och blingbling, är social, tycker om besökare (så länge som de inte är högljudda) och även om jag är Kajsa obrottsligt trogen och trofast, så är jag rätt förälskad i både rörmokaren och i en av lillies släktingar B. Och så gillar jag Blåval. Det är min ädsta leksak och den är av ypperlig kvalle: man kan hoppa på och döda Blåval hur ofta som helst och den håller ändå!  
 
Kajsa - hon får berätta som sig själv, hon.

Uhmmm, ähummmm... jo... ummm var skall jag börja??? Från början?? Joooo... ummmm... Jag är högvälborna frk Kajsa von Fluff. Men... kalla mig Kajsa bara. ("Högvälborna"? - Jag är tillsammans med mina syskon född, och det var ju väl det, under en hög med bråte på ett bygge. Alltså "hög", "väl", "boren".) Jag bodde länge på katthemmet - 9 månader för att vara exakt. Mina syskon adopterade människor nästan meddetsamma, men jag själv var väldigt skygg och tillbakadragen. Men, när lillie kom till katthemmet, så såg jag att hon verkligen behövde mig. Jag tog mod till mig och trängde mig förbi de andra katterna för första gången i mitt liv och talade om för henne att jag skulle ta hand om henne. Hon blev glad över det, kliade mig på kinden som tack, tog ut mig ur buren, kramade mig, krafsade ner något på ett papper och så åkte vi hem. Där träffade jag Maurice. Han blev genast min beskyddare och väldigt snart också min älskade make. Fast ibland träter vi. Och även om jag är svag för både manlig och kvinnlig fägring, så är jag alltid honom trogen.

Ibland kallar de (lillie och Maurice) mig för "klumpedunsan" (pffft!) eller för "taxemaja" (OK, så jag har inte världens längsta ben... men de är himla snygga!!!). Eller för "tramsefia"... (pfffft pffft!!) Eller för "Lilla Mjau" (jag snackar rätt mycket.) Eller "Mao-Mao" (Jag HAR mycket att prata om...)

Jag är en vit katt med svart jacka och mössa (eller en svart katt med vita snickarbyxor - svårt att bestämma mig för vad). lillie säger att jag har likadan mask som Halle Berry hade i "Catwoman". Mjaauu, kanske det kanske... Halle Berry är faktiskt rätt lik mig...  Även om jag nog tycker att jag är snyggare. Hon har t ex inga morrhår. Och jag har mycket längre klor. Och gula ögon.

Jag kom hit från katthemmet, när jag var ungefär tio månader gammal. Det var i maj... 2009. Jag var inte van vid annat än burarna där och tyckte att golvet var stort, blankt och jätteläskigt. Och jag var väl inte sååå bra på att hoppa kanske... Men, men, Maurice - min man - var väldigt tålmodig (och förälskad) och hjälpte mig både över golvet och lärde mig hoppa. Och han gav mig godis och leksaker - t o m Blåval. (Fast jag får inte leka med hans bjällror. Snåljåpen. Som om jag behöver hans fåniga bjällror... pffft!)

Jag gillar vatten. Att leka med alltså. INTE att bada i. Och sladdetti. Speciellt sladdarna till lillies hörlurar. Nomnomnom. Och det är inte bara Maurice som hjälper till här, även om han tycks tro det. Jag hjälper till jättemycket! T ex med städningen! Och när lillie varit ute och jagat så hjälper jag alltid till att plocka in allt i kylen och frysen. Jag gillar det mesta torrfodret, älskar Icas mjukmat i påse (med sås och gelé) och gillar mest av allt kokt torsk och tonfisk. Dessutom upptäckte jag helt nyligen räkor. Jamarns gott - trots att de luktar hundigt illa.

Jag leker helst med spännband, råttor och frigolitbitar (och skulle gärna vilja leka med Maurice bjällror... men men... Män!) och jag jagar fåglar, snöyra och löv som flyger omkring utanför fönstren. Jag är pratglad och gillar tjejsnack med lillie (Maurice får man ju dra orden ur - han säger bara något om han behöver hjälp...) och att hjälpa henne måla naglarna (fast det luktar för dj....t!!!!), leka med hennes pärlor och att sova under hennes täcke. Men också att hjälpa Maurice med rörmokeriet, spola på toa. Jag är världsbäst på att välja filmer och böcker från bokhyllan, plocka ur disken från maskinen och att vika tvätt. Jag är hiskeligt nyfiken, "har en räv bakom örat" (säger lillie - men jag har kollat flera gånger och jag har aldrig hittat någon räv... Hon behöver nya brillor, den damen...) och jag är "den eviga kattungen". Jag har också pyskologiska tassar. Och separationsångest. Så om lillie är borta för länge så slutar mina tassar att fungera när hon kommer hem. De blir endast bra igen om jag blir buren på och får öronpussar. Ju längre hon är borta, desto längre tid tar det tills tassarna fungerar igen.

lillie? Undrar ni vem hon är? Hon är vår husmänniska. Vi tar hand om henne, för liksom de flesta människor är hon för korkad för att göra det själv. En del har gerbiler, kaniner eller undulater som husdjur. Vi har en lillie. Dessutom är hon bra att ha: en hejare på att klia mage, massera tassar och på att jaga. Nästan varje gång hon går utanför dörren fäller hon något byte. För det mesta är det komplett onödiga saker (handväskor, mjölk och böcker och sånt), men då och då kommer hon hem med riktigt bra byten, som torsk och tonfisk. Vi är dock alltid uppmuntrande när vi ser vad hon kommit hem med - det är viktigt att de små liven inte förlorar självförtroendet.

lillie är för det mesta hemma. Hon rör sig inte särskilt bra; ibland inte alls. Det tycker vi är bra. Vi gillar inte människor som springer omkring. Hon har alltså mycket tid över till att leka med Maurices dator, klia mage och massera tassar. Och koka torsk. Det tycker vi också är bra. Vi gillar människor som kliar mage och masserar tassar. Och kokar torsk. Så, vi passar bra ihop, vi tre.